Hösten är här..
Okej, det är ganska vackert vissa dagar när solen skiner, guldlöven ligger i drivor och ingen vind…men det är det där mörkret som smyger på. Jag bävar alltid för november. Den grå månaden. Det är som om mitt eget inre mörker pockar på och deppigheten står på pass att ta över varje liten sekund av skörhet. Det kan bli lätt att hamna på soffan.
Mörkrets igenkännande blir större med åren, och jag försöker alltid lura den på olika sätt. Just nu har jag vidtagit vissa åtgärder att låta ljuset, livet o äventyret ta över! Arbeta är ett bra sätt! Jag älskar mitt jobb! Och resa! Så när Tiggarens Opera spelar sista föreställningen 12/11 så packar jag mina väskor och drar iväg till mitt hus i Bulgarien. Nu är turistsäsongen över, lugnet råder och människorna jag möter är dom som bor där. Jag ska träffa mina vänner i Medovo, besöka vingården. Åka till Burgas och ströva omkring, och helt klart handla på marknaden! Läsa, skriva, promenera längs havet och…bara vara.
Dessutom har jag bestämt att fira jul därnere. Och nyår i Budapest…har bokat in mig på 5-stjärnigt hotell med spa. Förra året visste jag att det var Selmas o min sista jul tillsammans, och sista nyåret. Jag avbokade allt för att få vara bara med Selma. I år kommer detta att kännas. Därför åker jag bort. Jag kan inte vara med människor i par då.. ensamheten blir tydligare, än när jag är med mig själv.
Jag affirmerar att spännande människor korsar min väg, och vem vet – detta nyår kanske blir mitt bästa! Bäst är iallafall att aktivera sig, inte sitta och vänta på livet. Som sagt…det är ju det som pågår just nu.
Maknaden i Burgas:
Jag förstår dig att det blir svårt utan Selma. Det får ta sin tid, & i din egen takt det är viktigt.
Håller med dig. Och, Selma lever vidare i ditt hjärta & själ & minne, det gör hon 🙂
Tack för länken, jag blev bestört & ledsen, när jag såg bilderna & läste. Klart jag skall stöda dem, & kommer att sprida vidare till min omgivning. Jag blir så arg & ledsen dagligen när jag läser djur som far illa & människors sjuka grymhet!!
Oh vad glad jag blir att pälsbollen Tom har fått nytt hem, skönt att höra. Tack för att du delade med dig.
Hälsningar, Anna i Örebro
Tack för att du sprider länken vidare! Bra om vi kan göra något!
Hej Carina,
Vilka härliga bilder, speciellt den första. Jag är barnsligt förtjust i marknader 🙂
Gillar ditt sätt att skriva, & ditt sätt att uttrycka dig. Jag håller med dig man känner av mörkret, & känner själv även att vintrar blir längre & större.
Brukar försöka tänka positivt genom att göra olika saker, som att ta promenader, måla skapa kreationer, läsa böcker m.m..
Det blir tufft för dig, din första jul+nyår utan Selma. Sänder dig styrketankar & styrkekramar.
Hälsningar Anna från Örebro
Hej Anna! Tack för tankar och ord! Ja, det blir svårt utan Selma…jag lär mig. Tänk att en liten pälskropp kan sätta sånt avtryck! Apropå katterna som jag skrev om…så har Tom nu ett nytt hem! Du som gillar djur, gå gärna in på http://www.animalswithoutlimits.com -dom stöder jag!!
jag hoppas du får en bra resa över jul och nyår! Kram till dig
Tack!